Att skriva på vers
•
Fri verspoesi besitter inget rimschema och inget fast metriskt mönster. ett dikt tillsammans fri vers, som ofta återspeglar kadenserna av naturligt tal, utför konstnärligt bruk av ljud, bilder samt ett brett utbud från litterära anordningar.
- Fri vers: Poesi som ej har en rimschema alternativt ett konsekvent metriskt mönster.
- Vers libre: Den franska termen gratis vers.
- Formell vers : Poesi liksom formas från regler till rimschema, metriskt mönster alternativt andra fasta strukturer.
Typer från fri verspoesi
Fri vers existerar en öppen form, vilket betyder för att den ej har någon förutbestämd struktur och ingen föreskriven längd. Eftersom detta inte finns något rimschema och inget fast metriskt mönster, finns det inga specifika regler för radbrytningar eller strofindelningar.
Vissa fria versdikter är således korta för att de möjligen inte liknar dikter alls. I start av talet skrev enstaka grupp såsom kallade sig Imagister reservpoesi som fokuserade på konkreta bilder. Poeterna undvek abstrakta filosofier samt obskyra symboler. Ibland övergav de mot och tillsammans skiljetecken. &#;Den röda skottkärran&#;, en dikt från från William Carlos Williams, existerar fri vers i den imagistiska traditionen. Med bara sexton mening målar Williams upp ett exakt foto so
•
Poesih&#;rnan 2: strof och versm&#;tt
Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela
Flera grundbegrepp, åter behandlade utan jäkt!
Inledning
Förra gången kämpade vi med begreppen "poesi" och "vers". Den ronden vanns på poäng kan vi väl säga. Men striden är inte över! Enligt rubriken är dagens ämnen "strof och versmått". Men för att nå fram till dem måste vi ta ytterligare ett litet nappatag med den besvärliga besten "vers"!
Själva artikeln
Alltså "VERS" igen då. En kombinerad repetition och fördjupning: Att "skriva på vers" är, aningen förenklat, att avsluta textrader av någon annan anledning än att de fysiskt tar slut; man vill framhäva ett visst ord i slutet av en rad eller i början av en annan. Så här i "Atis och Camilla" av Gustaf Philip Creutz:
Jag sjunger om den eld, som plågar och förnöjer,
då han sin första makt i unga hjärtan röjer.
Du ömhet, gudakraft, som världens vällust gör,
kom, liva upp min vers och mina sinnen rör!
Om ni läser de tre första raderna högt med rytmen: ta-tá, ta-tá, ta-tá, mkt kort paus ta-tá, ta-tá, ta-tá, ta. så gör ni säkert spontant en liten paus efter sista ordet i rad ett och två. Effekten blir att ni liksom suger ut det "gottaste" u
•
Versmått och versfötter
Inom verslära (metrik) utgör versmått en viktig del av formen i skönlitterära texter som dikter och epos. ”Att skriva fri vers är som att spela tennis utan nät”, uttryckte sig den amerikanske poeten Robert Frost och versmåtten kan betraktas som något som håller ihop formen efter förutbestämda mönster. Versmåtten var länge en norm för all diktande, fast det gäller inte på samma sätt i modern litteratur. När man talar om versmått brukar också termen meter förekomma, vilket är mönstret av betoningar och de ljudegenskaper dessa framkallar.
En vers (dvs. en diktrad eller flera) består av versfötter vars sammanställning representerar ett visst versmått. Versmåttet karaktäriseras av sådant som uppbyggnaden av stavelser, betoningar och rim samt den grafiska uppställningen. Vi ska först lära oss de vanligaste versfötterna och sedan gå vidare med vanliga versmått.
Versfötter
Jamb – tvåstavig stigande takt ( ´manet´ där ´ma-´ har kortare tidslängd än ´-net´). Har stigande rytm, vilket inleds med obetonad stavelse följd av betonad stavelse.
Troké – tvåstavig fallande takt ( ´solen´ där ´sol-´ har längre tidslängd än ´-en´). Har fallande rytm,