Säkerhet efter utöya
•
Det finns ingen tröst efter Utøya
Efter 69 ungas död kan existensen inte vandra vidare
Jag vet inte ifall jag egentligen vill nedteckna den denna plats texten.
I nio år besitter jag väntat på för att händelserna vid Utøya den 22 juli ska bli ett avlägset minne samt något jag ser igen på tillsammans med någon sorts konstaterande distans.
Tiden bör ju läka alla sår, och ifall den ej gör detta så äger man mot sist sålunda många sår att en inte utför ondare än ett annat. Men sålunda har detta inte blivit.
Därför känns även varje mening som för att på något sätt skända offren, minnet och sorgen i sig självt. på grund av hur skulle språket ovan huvud taget kunna rymma vidden från 69 slaktade ungdomar? Särskilt från oss som ej var vid ön. vilket bara stod i marginalerna som samtida systerförbund.
Det räcker ej till. Allt blir futtigt.
Den 22 juli varje år stirrar jag lika hålögt framför mig som , några dagar senare, då vår SSU-förening samlades samt skulle försöka förstå. enstaka handfull ungdomar som skulle förklara samt trösta människor yngre än oss själva. 69 kroppar. Vänner, bekanta eller dem vi bara visste ägde något gemensamt med oss. 69 kroppar vi därför enkelt kunde se oss själva inom.
Unga tröstar unga. ungar förklarar till barn. oss visste såkla
•
Utøyastudien: Så mår de som överlevde idag
Den så kallade Utøyastudien har pågått sedan , året som skakade Norge efter att Anders Behring Breivik hänsynslöst tog livet av 69 ungdomar på Arbeiderpartiets ungdomsläger ute på ön Utøya.
Totalt har 79 procent av de överlevande ungdomarna deltagit i studiens fyra intervjutillfällen, där de svarat på hur de mår och hur livet påverkats av den traumatiska händelsen.
PTSD, depression och sömnproblem
Det första intervjutillfället ägde rum drygt fem månader efter terrorattentaten, varpå cirka hälften av deltagarna rapporterade att de upplevde symtom som stämde in på posttraumatiskt stressyndrom. Ungdomar som var på Utøya den 22 juli hade under den tiden också sex gånger högre risk för att få psykiska svårigheter jämfört med en norsk ungdom som inte drabbades i terrordådet.
Under andra och tredje frågetillfället uppgav över hälften att de även led av fysiska problem, bland annat med sömn, magont och huvudvärk.
Fyra av tio rapporterade dessutom vid andra samtalet, 14 månader efteråt, att de led av ångest och/eller depression. Cirka en av fem uppvisade fortfarande ett eller flera PTSD-symtom.
Siffran för PTSD-drabbade sjönk ytt
•
Många av Utøyas överlevare mår fortfarande psykiskt dåligt
I dag, den 22 juli, är det tio år sedan terrordådet i Norge där totalt 77 personer i Oslo och på ön Utøya miste livet.
Ett forskningsprojekt vid norska Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS) har genom intervjustudier följt både överlevare från Utøya och deras föräldrar sedan Målet är att kartlägga hur terrordådet påverkat deras hälsotillstånd.
Den första intervjuomgången genomfördes 4–5 månader efter dådet. Då visade närmare hälften av deltagarna symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
I slutet av maj i år presenterades resultaten av den fjärde intervjuomgången. Den genomfördes –, 8,5 år efter terrordådet.
– Vid fjärde intervjuomgången rapporterade över en tredjedel av dem som överlevde terrorn på Utøya symtom motsvarande, eller på gränsen till, PTSD. Nästan hälften, 45 procent, hade besvär med ångest och depressionssymtom, säger Grete Dyb, professor och forskningsledare, i ett pressmeddelande.
Enligt henne är det förvånansvärt många som fortfarande mår psykiskt dåligt.
– Vi förväntade oss att vissa fortfarande skulle ha svårigheter, men inte så många som detta.
I slutet av varje in