Kiselalger marint vatten

Läs mer om tillståndet för bottenvegetation.

Kiselalger i sjöar och vattendrag

Kiselalger övervakas för att upptäcka förändringar i vattenmiljön. Resultaten från övervakningen används även för att bedöma vilken ekologisk status en sjö eller vattendrag har. Fastsittande kiselalger ingår i dagsläget i de nationella övervakningsprogrammen Trendvattendrag och i Integrerad kalkningseffektuppföljning, IKEU. De ingår också i många regionala övervakningsprogram.

Uppdragsgivare är Havs- och vattenmyndigheten.
Nationell datavärd är Sveriges lantbruksuniversitet.
Utförare är Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Det finns över arter av kiselalger i Sveriges sötvatten. Flera arter av kiselalger bildar ett samhälle. Olika arter trivs i olika vattenmiljöer vilket visar en tydlig koppling till vattnets surhet och mängd näringsämnen ( totalfosfor). Speciellt framtagna index där varje art har ett värde visar var på näringsämnes- eller surhetsskalan arten trivs bäst. Näringsindex kan användas för att följa åtgärder mot övergöding, surhetsindexet kan användas för att följa upp åtgärden kalkning för att se om vattnet blivit mindre surt. 

Så går d

•

Upptäck kiselalgen S. marinoi – arvsmassa och överlevnad i fokus

Avhandlingen beskriver kiselalger och dess förmåga att bilda vilstadier som en respons på ogynnsamma miljöförhållanden, däribland kiselalgen Skeletonema marinoi.

Kiselalger är en ekologiskt viktig grupp av fytoplankton, och är ansvariga för 20 procent av den globala primärproduktionen. Kiselalgers framgång beror en viss del på deras förmåga att bilda vilstadier vid förekomsten av ogynnsamma miljöer. Dessa vilceller sjunker ner till botten, varifrån vissa kan återupplivas när villkoren blir gynnsamma igen, medan andra kan bli begravda i det mörka, syrefattiga sedimenten under långa perioder.  

I den inledande artikeln presenteras en genomgång av hur DNA från kiselalger som återuppväckts från vilceller har använts inom forskning, med speciellt fokus på arten S. marinoi. Genuttryck, genernas aktivitet, mellan artens vegetativa celler och vilceller jämförs. I avhandlingen utförs därefter en undersökning av olikheter mellan genernas aktivitet för att bestämma vilka processer som var aktiva i de “vilande” cellerna. Mycket av vilcellernas metabolism skulle komma att visa en förändring i uttryck.  

RNA-sekv

•

Kiselalger inom förändring – gamla samt nya arter i Västerhavet

Fyra kiselalger på frammarsch

Chaetoceros convolutus samt Chaetoceros sp.X (på bilden) hör mot de stora arterna inom släktet samt är relativt sällsynta inom Västerhavet. Höstarna och påträffades enstaka individer av ett stor Chaetoceros-art i både Skagerrak samt Kattegatt. Höstarna – ökade denna art, som identifierades som C. convolutus, längs hela västkusten. I månad uppmättes mer än 35 celler per liter, vilket får betecknas som ett kraftig blomning av enstaka så massiv och sällsynt art. detta har senare visat sig att den art oss nu finner i Västerhavet inte existerar utus utan en ännu inte beskriven Chaetoceros-art. Denna art uppträdde plötsligt inom Narragansett Bay på USA:s östkust inom början från talet samt lite senare vid franska Bretagne-kusten. Tillsvidare kallar oss den Chaetoceros sp.X samt den nya arten besitter till synes samma potential som C. convolutus för att vara skadlig för vattendjur med sina kraftiga hullingförsedda spröt.

Coscinodiscus wailesii observerades inledande gången inom svenska vätska och besitter varit ett del från planktonfloran sedan dess. Arten brukar inträffa i låga tätheter, dock eftersom dem är sålunda stora är kapabel de ändå u