Råka kråka
•
Kråkfåglar
Kråkfåglar (Corvidae) är en familj med fåglar inom ordningentättingar. Familjen består av drygt arter, varav mer än en tredjedel i släktet Corvus med kajor, kråkor och korpar. Kråkfåglarna förekommer över stora delar av världen förutom i södra Sydamerika och på de isbelagda polerna. I Australasien förekommer det dock färre än tio arter. De flesta arter inom familjen är sociala fåglar och flera har i tester uppvisat hög intelligens. Kråkfåglar är medelstora till stora tättingar med kraftiga fötter och näbb, och de ruggar bara en gång per år, till skillnad från merparten tättingar som ruggar två gånger per år. Kråkfåglarna spelar en viktig roll i flera myter och religioner samt inom folktro.
Ursprung och utbredning
[redigera | redigera wikitext]Kråkfåglarna härstammar förmodligen från Australien när kontinenten var mer isolerad än den är idag. När kontinenten närmade sig Eurasien för mellan 20 och 30 miljoner år sedan koloniserade dessa fåglar Asien och en i sammanhanget snabb evolutionär förändring skedde sedan när de fortsatte sin kolonisering av Europa och Amerika. Kråkfåglar förekommer över hela välden förutom i södra Sydamerika och platser nära polerna.
•
Råka
Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjenkråkfåglar. Råkan förekommer i stora delar av palearktiska regionen och har introducerats i Nya Zeeland. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb med det ljusa nakna hudpartiet vid näbbasen och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt.
Råkan har ett palearktiskt utbredningsområde och förekommer som häckfågel framförallt i ett bälte som sträcker sig från Irland och Skottland via Centraleuropa genom Centralasien och österut till Kina. Den delas upp i en västlig och en östlig underart. Den är en kulturföljare och föredrar stora jordbruksslätter där den häckar i kolonier men förekommer också lokalt som häckfågel i städer, då framförallt i parker. Den födosöker på marken, på åkrar och utmed vägkanter och är som de flesta kråkfåglar en allätare. Den lever i livslånga monogama förhållanden och blir könsmogen vid två års ålder. Boet byggs av honan men även hanen förser bygget med material. Boet påminner till utseendet om kråkans och kan nyttjas i flera år. Honan ruvar de tre till fyra äggen under 16–20 dagar och matas under denna period av hanen. Ungarna tas sedan om hand av bå
•
Råka
Råkan är mörk, med blå- och purpuraktig glans, inom synnerhet vid huvudet samt halsen, vilkas fjäderbeklädnad existerar fin samt silkeslik utan synliga fjäderspolar. På vuxna individer saknas näsborrsbefjädringen, och den blekt gula näbbasen även den fjäderlös. Dessa dräktdetaljer framträder inom februari–maj beneath andra kalenderåret. Stjärten existerar mindre kilformad änkorpens. mot storleken existerar den bara lite mindre än ett kråka med ett längd vid mellan 41 och 49 cm samt med en vingspann vid 81 mot 94 cm. Juvenila samt halvvuxna fåglar är många lika svartkråkan men skiljs ifrån denna främst genom sin spetsiga dolkformade näbb.
Näbben existerar spetsig, något nedåtböjd samt smalare än kråkans. inom flykten existerar råkan ganska lätt oskiljaktig från svartkråkan på dem något längre handfjädrarna. Dess flykt verkar lättare samt vingslagen existerar något snabbare än svartkråkans. Könen skiljer sig varken i fjäderdräkt eller storlek.
På marken rör sig råkan bestämt gående eller hoppande fram, samt i atmosfärisk luft har den en mäktig aktiv rymning med längre insprängda seglingssträckor.
Råkan påbörjar sin dagaktivitet många tidigt, ungefär en 60 minuter före soluppgången, och slutar mycket sent. Vid midvinter har den därmed åtta timma