Bygga regelvägg

  • bygga regelvägg
  • Bygga regelverk
  • Bygga regelstomme
  • Reglar – lär dig mer

    Kort om reglar

    Ett annat ord för reglar skulle kunna vara rektangulära lister, till exempel i dimensionerna 45 x 45 millimeter. Längden på reglar kan variera, men de är fyrkantiga i formen och kan användas till allt från en del i ett bärverk till en stomme för altan. Det finns många olika dimensioner att välja bland och siffrorna är ibland otydliga. Till exempel kan du hitta reglar i måtten 47 x 47 millimeter och 45 x 45 millimeter men det handlar ändå om samma regel. Det beror på att 47 x 47 millimeter är det nominella måttet (ett avrundat mått) och 45 x 45 millimeter är det hyvlade måttet. Inte särskilt logiskt, men så fungerar det.

    Om du är osäker på var reglarna inuti väggen sitter (vilket du behöver veta om du exempelvis ska montera något på väggen), kan du använda en regelsökare.

    Reglar i innervägg

    Ett av de vanligaste användningsområdena för reglar är att fungera som stabilitet inuti husets väggar. De bär upp själva konstruktionen och skapar stadga och fästmöjligheter. Beroende på vad du ska bygga kan du behöva olika typer av reglar. Till exempel är kraven på bärförmåga högre om det gäller reglar inuti en yttervägg eller i konstruktioner med

    Nu börjar detta bli dags för bygge! Har landat i detta alternativ, dock tänkte kolla om någon har råd för bäst tillvägagångssätt.

    Hade man gjort en något som är kortvarigt eller inte permanent vägg vilket spänns mot bef.väggar vid alla sidor hade man kunnat montera hela väggen liggande, sen rest den upp samt spänt skruvarna. Hade man istället gjort en permanent vägg liksom ska skruvas i bef.väggar och yta hade man kunnat skruvat in reglarna för ramen först samt sen satt de stående mellanreglarna.

    Nu blir det lite av en mellanting mellan dessa alternativ, eftersom jag gärna skruvar i väggar och överdel för för att få den stabil trots öppningen, dock inte önskar skruva inom golv.

    Det jag tänkte göra existerar följande:

    1. Montera ihop ramen liggandes, 20 mm mindre än takhöjden.

    2. inom golvregeln fästs franska träskruvar med huvudet på sidan som kommer att ligga ner mot golvet - dessa kan jag sen spänna upp mot mellanlägg vid golvet då ramen existerar rest

    3. då ramen existerar rest samt spänd mellan golv samt tak tillsammans hjälp från träskruvarna sålunda fäster jag in tak- och väggreglar i betongen.

    Det är främst steg nr 3 jag skulle behöva råd kring - en alternativ existerar ju för att förborra samt plugga hål i betongväggar/tak, och förborra hål vid motsvarande ställen i golv-

    Ytterväggar

    Stomsystemen är ofta renodlade, till exempel cellsystemstommen, pelar-balkstommen och pelardäckstommen. I dessa konstruktioner är ytterväggarnas bärande funktion i stort sett begränsad till att ta upp horisontallaster av nyttig last och vindlaster.

    Värmetransport

    Med dagens värmeisoleringsmaterial har väggarna betydligt mindre värmetransport än tidigare. Värmetransporten anges som U-värde, värmegenomgångskoefficient, W/m2 K. I tabell 1 anges ungefärligt U-värde för några nya och gamla ytterväggskonstruktioner. Tabellen får ses som en generalisering där eventuell tilläggsisolering av de äldre ytterväggstyperna inte beaktas.

    Hur värmegenomgångskoefficienten varierar i ytterväggar med reglar beroende på de olika isolerskiktens tjocklek visas i tabell 2.

     

    Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar

    VFn = Vanligen förekommande väggtyp i nya byggnader ( - )
    OFn = Ovanlig väggtyp, men förekommer i nya byggnader ( - )
    VFä = Vanligen förekommande

  • bygga regelvägg