En öman och hans folk
•
Öman, Viktor Emanuel,
skald, språkkännare, tidningsman. Född d. 22 aug. vid Skäftesberget i Ramsbergs bergsförs. af Örebro län. Föräldrar: kommissionslandtmätaren Erik Emanuel Öman och Margareta Kristina Erlandsson.
Efter förberedande undervisning vid läroverket i Örebro blef O. student i Lund , fortsatte därefter sina studier i Tyskland, där han vid universiteten i Leipzig och Jena sysselsatte sig med filosofi och språkvetenskap och blef fil. doktor på det senare stället Efter sin återkomst till Sverige sökte han aldrig inträde i statens tjänst med undantag af en adjunktur i moderna språk vid Uppsala universitet, till hvilken han äfven blef uppförd på förslag. I stället ägnade han sig enskildt åt litteratur, språkstudier och författareskap. Sin vittra bana öppnade han med en diktsamling, Lyriska blad, ny samling , som ytterst gynnsamt mottogs af kritiken och, efter författarens hemkomst från Tyskland, följdes af poetiska tolkningar af Euripides' »Medea», som af Sv. akad. belönades med dess andra pris, samt af Miltons »Det förlorade paradiset» De hans skaldelynne kännetecknande dragen framträdde på ett tilltalande sätt i hans utgifna förtäljande dikt: Herr Herburt och
•
Victor Emanuel Öman
Victor Emanuel Öman, född den 22 augusti i Ramsbergs socken i Örebro län, död (genom självmord) den 23 augusti, var en svensk skald, översättare, språk- och tidningsman.
Öman genomgick större delen av Karolinska läroverket i Örebro och tog som "privatist" studentexamen i Lund Sedan han utövat filosofiska och språkvetenskapliga studier vid universiteten i Leipzig och Jena, promoverades han till filosofisk doktor vid sistnämnda universitet och återvände till Sverige, där han ägnade sig åt språkstudier och skriftställen. –70 var han litterärt biträde åt förlagsfirman N. M. Lindh, sedan som medredaktör av tidningarna Nerikes allehanda och Allehanda för folket. I den första, en mycket spridd liberal och frihandelsvänlig tidning, inträdde Öman som medarbetare och var från till sin bortgång dess huvudredaktör. Vid veckobladet Allehanda för folket verkade han under hela dess tillvaro (–89).
Med diktsamlingarna Lyriska blad () framträdde Öman som en skald med frisk ingivelse, varm och ren känsla samt en egendomlig käckhet i uttryckssättet; tysk och engelsk lyrik påverkade honom starkt, och flera av hans dikter är närmast översättningar. Man fann där b
•
Har nyligen lyssnat klart vid boken &#;En man liksom heter Ove&#;. Jag tycker att detta var ett bra, tänkvärd, medryckande samt lite sorglig bok. enstaka härlig bakgrund om ett mans liv och hans grannar. ifall medmänsklighet samt hjälpsamhet, angående sorg samt lycka, ifall rätt samt fel, angående principfasthet samt fyrkantig personlighet.
När jag läste boken kunde jag ej låta bli att småle ganska flera gånger. självklart är Oves karaktär ett ytterlighet likt gör för att inte därför många passar in vid honom helt och hållet. Men flera passar nog in lite. Jag såg framför mig nära samt kära, bekanta och jobbarkompisar i vissa av Oves karaktärsdrag.
Ove existerar en man som besitter en klar uppfattning angående rätt samt fel. denne är ett man ingen sätter sig på, händelsen i hans liv då han bestämde sig på grund av att existera en sån man får vi känna till. Han existerar en man som väldigt sällan ler, han uppfattas som butter och hård, men inuti är denne väldigt lojal, trofast samt snäll. denne följer regler som står på skyltar och detta enda rätta är för att köra Saab. Man kunna faktiskt döma en individ efter bilen enligt Ove.
Jag funderade vid under tiden jag lyssnade på boken hur detta är för att ha ett Ove vid jobbet. Hur skulle Ove vara liksom chef? såsom medarbetare? inom vilken organisation p