Förstör eller berikar lånorden språket
•
I artikeln När språk möts i Språkbruk 1/ konstaterade vi att språkkontakt uppstår i situationer där språkbrukare med olika modersmål möts. Hur, i vilken grad och i vilken riktning påverkan sker beror bland annat på språkbrukarnas förhållande till varandra och på språkens prestige och inbördes dominansförhållande.
I denna artikel fokuserar vi på svenska och granskar svenskans ordförråd utifrån ordens ursprung. Inledningsvis presenterar vi en del termer och ger en inblick i hur språkforskare metodiskt gått till väga för att bedöma ordens härkomst eller etymologi. I ett historiskt perspektiv diskuterar vi dels arvord, dvs. ord som ärvts ned från fornsvensk tid, dels lånord som under olika epoker kommit in i svenskan. Vi gör en kronologisk resa genom det svenska ordförrådet och ser vilka kontakter som lämnat avtryck. De lexikala lånen, lånorden, som brukar vara det första tecknet på språkkontakt kommer att stå i förgrunden.
Även om lånord är de synligaste tecknen på språkkontakt bör vi hålla i minnet att också strukturer – hur vi bildar ord och bygger upp meningar – kan tas in i ett språk ur ett annat, ofta enligt modeller som bygger på språkbrukarnas uppfattning av det andr
•
Lånord i svenskan
Lånord i svenskan är en fenomen såsom tydligt speglar landets bakgrund och kulturutbyte genom århundradena. I takt med för att Sverige äger haft förbindelse med andra länder samt kulturer besitter svenskan tagit in mening från flera olika tungomål. Dessa lånord har blivit en sektion av svenska språket samt används idag så naturligt att flera inte ens tänker vid deras ursprung. Från latin och franska till engelska och tyska – samtliga har haft stor effekt på språket vi talar idag.
Vad existerar ett lånord?
Ett lånord existerar ett mening som hämtats från en annat tungomål och integrerats i en nytt språks vokabulär. detta svenska språket är fullt av lånord, många från dem således integrerade för att de känns helt svenska. Exempelvis existerar ord likt ”byrå”, ”garage” och ”sjukhus” lånord ifrån franskan, medan ord liksom ”portfölj” samt ”kamera” ursprungligen kommer ifrån latin samt grekiska via franska samt engelska. Lånord hjälper tungomål att utvecklas och justera sig mot nya teknologier, kulturer samt samhällsförändringar.
Historien angående lånord inom svenskan
Lånord inom svenskan besitter kommit in i språket genom olika perioder från Sveriges saga, där varenda period kännetecknas av influenser från olika språk samt kulturer.
Medeltiden: Tyskt inf
•
Berikar lånord svenska språket?
Låneord berikar språk något enormt, och är mycket viktiga för språklig utveckling. Vi har mängder med låneord i Svenskan, och lånar även ut ord till andra språk. Ett exempel på ett ord som lånats till Engelska är Window. Det härstammar i ordet vindauga (vindr (vind) + auga (öga) = vindauga) från Urnordiskan. På samma vis har vi lånat mängder med ord.
Många tror att ord bara lånas för att det finns ett behov eller för att det saknas ett uttryck i det andra språket. Det händer också, men är inte lika vanligt som att ord adopteras av en slump eller över lång tid som i fallet med window. Att ord tillkommer innebär inte bara ett större ordförråd för mer korrekt kommunikation av specifika fakta, utan också en kulturberikning.
Låneord är med andra ord kritiskt, och kommer att fortsätta att ske så länge det finns mer än ett språk.
Skrivet av Mirage:
Skrivet av Rakoon:
Vad jag förstått så är svenskan en del av engelskan.
Du har förstått fel. Vi, om jag minns rätt, tillhör den indoeuropeiska språkroten, och härstammar från det som idag kallas tyska (germansk tror jag den refereras som).
Svenskan härstammar från Urnordiska, så kalla