Kväve bollar

  • kväve bollar
  • Kvällsbönen
  • Bolverkr

    • •

    kväve, (N)

    grundämne som finns rikligt i atmosfären, hydrosfären och biosfären men i begränsad omfattning i jordskorpan. Torr luft innehåller c:a 75,5 viktprocent kvävgas (N2) samt ytterligare vissa mängder kväve i form av ammoniak (NH3) och kvävoxider (NOx, N2O). Jordskorpan innehåller c:a 25 ppm kväve (g per ton), huvudsakligen som nitrater och ammoniumföreningar. De viktigaste mineralen är niter, KNO3 (salpeter) och nitratit, NaNO3 (chilesalpeter)
    Kväve är nödvändigt för allt liv genom att det ingår i proteiner och nukleinsyror som i sin tur bygger upp biomassan. Kväve är ett av de allra viktigaste näringsämnena och är också det näringsämne som behövs i störst mängd. Men mängden tillgängligt kväve för växterna är en tillväxtbegränsande faktor i de flesta skogsmarker. Kvävebrist påverkar inte fotosyntesen, men hämmar växternas förmåga att tillgodogöra sig fotosyntesen i och med att bladproduktionen försämras och att stärkelse anhopas i bladen. Kvävebristen påverkar rötterna i mindre utsträckning, varför fördelningen av biomassa förskjuts till roten. Bristsymptomen är förkortade barr och skott, samt att alla barr ljusnar eller gulnar. Fritt kväve förekommer visserligen i stora

  • kväve bollar

    • •

    Kväve

    Kväve

    Flytande kväve

    Urladdningsrör

    Emissionsspektrum
    Generella egenskaper
    Relativ atommassa14, (14,–14,)[1][2]u
    UtseendeFärglös i gasform
    AllotroperKvävgas (N2)
    Fysikaliska egenskaper
    Densitet vid 0 °C och , kPa1, g/L
    – flytande, vid kokpunkten0, g/cm3
    AggregationstillståndGas
    Smältpunkt63,15 K (− °C)
    Kokpunkt77, K (−, °C)
    Trippelpunkt63, K (−, °C)
    12,52 kPa
    Kritisk punkt, K (−, °C)
    3, MPa
    Molvolym13,54 ×&#;10−6m³/mol
    Smältvärme0,36 kJ/mol
    Ångbildningsvärme5,58[3]kJ/mol
    Specifik&#;värmekapacitet1 J/(kg × K)
    Molär värmekapacitet29, J/(mol × K)
    Tr.&#;(Pa) 1 10 1 k 10 k k
    Te.&#;(K) 37 41 46 53 62 77
    Atomära egenskaper
    Atomradie65 pm
    Kovalent radie75 pm
    van der Waalsradie pm
    Elektronaffinitet7 kJ/mol
    JonisationspotentialFörsta: 1 ,3 kJ/mol
    Andra: 2 kJ/mol
    Tredje: 4 ,1 kJ/mol
    Fjärde: 7 kJ/mol
    (Lista)
    Elektronkonfiguration
    Elektronkonfiguration[He] 2s2 2p3
    e− per skal2, 5
    Kemiska egenskaper
    Oxidationstillstånd5, 4, 3, 2, 1, −1, −2, −3
    Oxider (basicitet)N2

    •

    Kväve är väldigt, mycket viktigt för växter. Faktum existerar att detta är därför mycket för att om dem inte hittar det inom jorden var deras rötter utvecklas, skulle de ett fåtal allvarliga tillväxtproblem.

    Men det existerar också viktigt att oss kommer minnas att en överskott från detta näringsämne kan artikel skadligt till våra odlade växter. Så låt oss titta vad vilket är viktigt och hur kan oss veta angående en planta behöver kväve.

    Vad är kväve?

    Cykel från kväve

    Kväve existerar en kemikalie vars emblem är N. Den finns i luftens atmosfär, inom en ganska hög andel (78%), liksom hos levande varelser. detta kan ta flera former: till modell i atmosfär är detta en gas, medan i jorden existerar det tillgängligt för växter i form eller gestalt av nitrater och nitriter.

    Dessutom finns detta också inom många livsmedel avsedda till både människor och deras djur, såväl som inom gödselmedel samt gödsel liksom används på grund av att ta hand ifall grödor.

    Hur assimilerar växter det?

    Det är ett mycket intressant fråga, på grund av mycket från kvävet såsom förblir tillgängligt för växter absorberas från jorden ifrån atmosfären. samt hur passerar kväve ifrån luften mot marken? detta finns numeriskt värde sätt: detta ena existerar genom mikroorganismer (i princip är detta bakterier likt antingen producerar kväve alternativt är ansvariga för för att fix