Resistenta mot antibiotika

Utvecklingen av Sveriges arbete mot antibiotikaresistens ur ett One Health-perspektiv

Folkhälsomyndigheten har låtit producera en film som presenterar Sveriges arbete med antibiotikaresistens inom områdena miljö, djur och människor – alltså vårt arbete ur ett One Health-perspektiv. Filmen vill också visa på den resa som Sverige gjort som land de senaste åren och hur den utvecklingen legat till grund för hur vi arbetar med antibiotikaresistens och det gynnsamma resistensläget vi har idag. Den undre av de båda filmerna är tillgänglighetsanpassad.

Längre ner på sidan kan du läsa mer om vad vi i Sverige och Folkhälsomyndigheten gör för att hindra utvecklingen av antibiotikaresistens.

Vi förmedlar kunskap och ansvarar för övervakning

Folkhälsomyndigheten har uppdraget att:

• arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur.
• sammanställa och aktivt förmedla kunskap om antibiotikaresistens till hälso- och sjukvården, socialtjänsten och allmänheten.
• medverka till a

  •

  Hur bakterier blir resistenta mot antibiotika

  Linus Sandegren, docent samt universitetslektor vid
  Institutionen för medicinsk biokemi samt mikrobiologi
  samt projektkoordinator vid Uppsala Antibiotika-
  centrum. Foto: Cecilia Yates

  – De flesta resistensgener som oss hittar inom bakterier vid sjukhus idag har ej sitt egentliga ursprung inom de bakterierna utan oftast i helt harmlösa bakterier från mark eller vattenmiljöer, berättar Linus Sandegren. dem bakterierna levde tillsammans tillsammans de mikroorganismer som ursprungligen producerade olika naturliga antibiotika och ifrån vilka oss har utvecklat våra kliniska antibiotika.

  Problemet existerar att bakterier kan dela gener tillsammans med varandra samt de gener som ursprungligen var en skydd till bakterier inom miljön äger nu flyttats till sjukdomsframkallande bakterier samt ger dem en fördel i sjukhusmiljöer.

  – De här mekanismerna är anledningen till för att vi för tillfället har bekymmer med resistens mot varenda antibiotika liksom vi äger idag, redogör Linus Sandegren. Bakterierna äger kunnat sammanföra ihop dem så för att vi får så kallade multiresistenta bakterier som inom vissa fall är resistenta mot samtliga olika antibiotika på ett gång. Den evolutionen besitter bakterierna lyckats med vid bara dem 80 å

• 

•

Bakterier består av en enda cell och kan därför föröka sig (dela sig) väldigt snabbt. Var tjugonde minut bildas en ny bakterie. 

Oftast har den nya cellen precis samma gener som modercellen, men det händer då och då att det blir slarvfel i maskineriet och kopiorna inte blir exakta. Ett sådant ”genfel” kallas mutation. Ett ”genfel” eller mutation kan också uppstå på annat sätt, till exempel genom strålning.  

En mutation är oftast negativ för bakterien, och gör så att den inte kan föröka sig. Men ibland ger mutationen en positiv effekt som till exempel att bakterien lyckas utveckla ett skydd mot fiender, i detta fall antibiotika. Skyddet kan vara i form av att bakterien lyckas producera ett enzym som bryter ned antibiotika.

Eftersom bakterier delar sig så ofta är det inte lika ovanligt som hos större organismer att de muterar. Då och då lyckas de utveckla ett skydd och på så sätt bli okänsliga, resistenta, mot antibiotika. 

Skyddet innebär ingen som helst fördel för bakterien så länge den inte utsätts för antibiotika. Då dör oftast bakterien ut av sig själv eftersom mutationen också är en extra belastning för bakterien. Just därför är det viktigt att inte